för att du ler

Du sveptes upp till mej på stranden
låg och lös för mej i smyg
sen tog jag upp dej i handen
då var du inte längre blyg
du hade kastat väck dina skenmanér
du ville ge dej själv vad du om ber
nu står du fast och stark vid min sida
ljuset du alstrar får ibland mitt hjärta att svida
och du ser
för att jag ler
och du ler
för att jag ser
och du tar min hand
och vi lämnar vår strand
går mot fastare mark där stormar aldrig rasar
där kärleksfrukter hänger i rika klasar
där ska vi bo där ska vi leva
där ska vi gro och ingenting kväva
då låg å lös för mej på stranden
nu håller jag dej mjukt och fast i handen

2 kommentarer

  1. Zebra sticker in nosen
    här var det länge sedan jag var
    Hej på er Maja gräddnos och Stefan silversmed
    hur har ni det i höstblåsten
    saknar er
    Zebran
     
     

  2. Jag kom från dom djupa mörkren i havet
    där ljuset och värmen inte finns.
    Och när du ställde det tunga kravet
    att bot och bättring krävdes för att bli din prins
    Så var det dax att göra nåt åt det
    det mörka det tunga ja du vet
    därför av hela mitt hjärta, vill jag dig tacka
    att du kunde få mig att backa
    på alla dom saker jag gjorde
    alla dom tunga som inte borde
    Finnas som inslag mellan dig och mig
    Nä nu e ja din prins å du min tjej
     

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s