snurra min värld

vaknar ur en dröm

av kittlingar i halsen

de är färre nu

och går över inom kort

har nånting tomt och vått i bröstet

som jag inte lyckas hosta bort

 

om jag slipper tänka bakåt

och slipper tänka framåt

vill jag nudda din hud med mina läppar

känna dej kittlas

ge dej en slick på näsans rygg

smeka och kyssa

mej varm och trygg

som i drömmen nyss

 

hård realism har dock sagt stopp

mina tillfälliga begär får mej att tvivla

på gränser mellan hjärna och kropp

var själen bor har jag svårt att se

inga gränser för den

och det är väl som sej bör

men vem är jag i allt det här

vem är jag som tillåter mej att vara såhär

ett steg hit och ett steg dit

jag företar mej en förvirrad dans

och jag ger ingen människa en chans

för jag tänker bakåt

och jag tänker framåt

så fort jag känner någonting

sen somnar jag om

och glömmer allting