vaknar ur en dröm
av kittlingar i halsen
de är färre nu
och går över inom kort
har nånting tomt och vått i bröstet
som jag inte lyckas hosta bort
om jag slipper tänka bakåt
och slipper tänka framåt
vill jag nudda din hud med mina läppar
känna dej kittlas
ge dej en slick på näsans rygg
smeka och kyssa
mej varm och trygg
som i drömmen nyss
hård realism har dock sagt stopp
mina tillfälliga begär får mej att tvivla
på gränser mellan hjärna och kropp
var själen bor har jag svårt att se
inga gränser för den
och det är väl som sej bör
men vem är jag i allt det här
vem är jag som tillåter mej att vara såhär
ett steg hit och ett steg dit
jag företar mej en förvirrad dans
och jag ger ingen människa en chans
för jag tänker bakåt
och jag tänker framåt
så fort jag känner någonting
sen somnar jag om
och glömmer allting
