utsikt insikt klapp eller kyss??

Ibland

är det som att man kliver bort

ur sina ingångna kängor och lånar ett par andra

kanske prinsessans med  höga klackar

å flyter in fint bland supé och frackar

 

plötsligt ändrar sej också hela vyn

man ser nytt gräs och nya broar

och häpen tar man ytterligare ett kliv

och ser att man har trots allt

ett riktigt hyfsat liv

 

Så ni som vet står mej nära

hör mej se mej le och skratta

ni är syret i min luft och

fukten i mitt blod

utan er skulle inte världen

te sej så god

 

Nu i år kom det plötsligt till min vetskap

att jag har rätt att glädjas

och inte saknar särskilt mycket

om jag reser blicken en liten smula

ser jag att skratt är vackra

och glåpord fula

och ni är som skrattet

och jag likaså

och vad finns då att klaga på?