Blöt om fötterna
blir man av att vandra
i regn och i tårar
under snö och ovan is
lämnande dej till varje pris
man kan inte vara
där man blir kallad bara
man kan inte svara
om frågan innebär fara
värmer mina fötter i tofflor och ensamt majestät
om någon frågar svarar jag
förstås inte att de blev blöta
för jag grät
jag svarar att bilen körde i vattenpölen
å varför frågar du
som inte fanns
då du hade din chans
tofflorna blir snart våta
som att jag inte kan sluta —–
jag stoppar dem i elden
ser dem bli till illaluktande rest
som jag känner mej mest
stänger min näsa för att fly
undan odören från min egen hy
